Vårkänslor

Det är visserligen januari men våren börjar spritta i kroppen. Våren lockar och ger små smakprov av vad som väntas. En promenad i solskenet var visserligen kallare än jag väntat mig men ack så skön. Hemma igen ställde jag mig längs husväggen på balkongen och räckte näsan mot solen i den .... +22 gradiga värmen! Åh så skönt! Jag känner hur vintertäcket gläntas på. Blundar och hör ljud från insidan samtidigt som jag hör röster ute. Jag hör hur varenda steg knastrar när någon går på allt grus som ligger där ute. Det låter vår! Snöhögarna ligger höga men mellan dem är det barmark - våt mark eftersom snöhögarna smälter. Snart, snart, snart är det vår!

E-skrutten mår bättre idag. Ingen huvudvärk men fortfarande feber om än betydligt lägre än det jag hoppas var kulmen imorse kl 04.30. Då vaknade han och klagade på huvudvärk och var skållhet: 40,2 i feber.

Diet my ... #@$!

Nu har jag fastat (pulverdiet) i snart 4 veckor med nada resultat! Jag märker ingenting alls! Byxorna sitter lika tight som vanligt. Hur är det möjligt? Jag vet ju att kroppen min äääälskar sitt fett ... men hallå!? På enbart pulver borde väl även jag gå ner i vikt!? Men skam den som ger sig! Jag skall fortsätta minst 3 veckor till. *tjurskallig*

Imorse vaknade E pigg och glad som vanligt. Han gick ner och satte på TVn. 30 min senare ropade han att han var hungrig. 5 min efter det bröt han ihop av hunger och grät för att sedan meddela huvudvärk. Kort därefter feber. Sedan däckade han. Han som aldrig sover när han är sjuk har spenderat det mesta av dagen sovandes och i vakna stunder klagat över ont i huvudet (trots alvedon). Vid nästa uppvaknande skall jag kolla att han inte har ont i nacken! Mamma Mu är lite orolig ...

Helg igen

TGIF brukar man ju skriva, så då gör jag det! Visst är helgerna sköna men denna helgen känns extra välkommen. Varför vet jag faktiskt inte. Ikväll skall jag med 3 "granntanter" på bio och se "Medan åren går". Det är premiär idag men har ändå hittat väldigt blandade recensioner om den - allt ifrån superbra till värdelös. Jag får helt enkelt bilda mig en egen uppfattning ikväll.

Resten av helgen antar jag går åt till att färdigställa sovrummet. Min uppgift är att rensa garderoberna + flytta över till den nya jätte stora garderoben ... som underligt nog nästan är full trots att jag har plockat bort 9 överfulla påsar med kläder! Jag fattar inte hur mycket kläder vi har! När det är gjort skall de kvarvarande 2 garderoberna bankas sönder av E. 2 st har han bankat sönder i veckan. Med hörselskydd på och hammare i näven har han gladeligen demolerat dem :-D Sedan skall skjutdörrarna upp (HUR skall vi få upp dem till övervåningen? De är enorma!). Så kanske på söndag kan sängen flytta tillbaka till väggen så slipper vi sova mitt i rummet. Sängen blir så mycket mindre när den inte står mot en vägg - känns det som i alla fall.

Nu har jag bokat en mysvistelse på Pensionat Styrsö Skäret. Vi tar en 1/2-på jobbet och skolan fredagen före min fylla-jämnt dag och åker ut dit för en gourmetvistelse :-) På lördagen (födelsedagen) vaknar vi upp i ett rum med havsutsikt och intar en hotellfrukost. Det skall bli så härligt!

Vem har rätt?

Skolan igår fick mig att fundera lite (igen) över hur jag ser mig själv och hur andra ser mig. Jag både fascineras och blir lite rädd av att inse att spannet mellan hur jag ser mig själv och hur andra uppfattar mig är vida åtskilda, i alla fall jag som privatperson. I mina arbetsrelationer tror jag att spannet är mycket kortare. Men det är också i en arbetsroll som jag mest har "tränat mig". Min sociala roll är väldigt otränad och där är jag också väldigt osäker. Igår spädde mina kurskamrater på värmen i mitt hjärta genom att tala om hur de uppfattar mig: väldigt (!) kreativ, kärleksfull, insiktsfull, klok, empatisk ... Och jag själv ser mig då som tämligen känslokall då jag alltid är i ett neutralläge, inte ett dugg klok och känner att jag sällan har någonting att bidraga med, definitivt inte kreativ. De belös det med kreativiteten genom att påtala både teckningar och skrifter jag gjorde under vårt första utbildnings år. Hur i helskotta kan de komma ihåg dem när jag knappt själv gör det!? Bara det gav mig en liten tankeställare. En annan frågeställning jag fick var hur jag kan "skapa dessa fantastiska bilder med så mycket innehåll om jag inte har några känslor". Jag tror att jag måste sätta mig ner och gå igenom allt gammalt material samt ta upp just den här frågeställningen hos min terapeut nästa gång. Jag vill ju inget hellre än att vara kreativ (och klok, insiktsfull, kärleksfull).

En liten notering om mitt nya liv: Är idag på fastedag nr 10 och har sedan i tisdags (var ledig i måndags) promenerat 30 min på jobbets löpband varje lunch. Eftersom jag inte äter har jag ju tid till det :-) Min plan är att fortsätta med dessa promenader varje lunch.

Mitt nya liv

Nu har jag börjat mitt nya liv (igen). Denna gången skall det lyckas!! Jag fyller jämnt i april [viskar: 40!] och nu gäller det verkligen att lägga om mina vanor för gott! Jag försöker dock se realistiskt på det och förväntar mig inga mirakulösa förändringar. Jag vill kunna handla kläder i vanliga butiker (satsar på stl 42) och orka med mitt liv - länge. Jag och kollegan kom i höstas överens om att påbörja en fasta 4/1. Jag började. Det gjorde inte han. Jag började med en "vitaminfasta" på 6 dagar som jag fann outhärdligt äcklig. Jag mådde piss rent utsagt och mådde illa av dryckerna. Jag kan stolt säga att jag lyssnade på min kropp och gick på 5e dagen (igår) över till pulverdiet istället. Framåt kvällen mådde jag bra igen :-) Det är en sak jag har lovat mig själv under färden till att nå och befästa mitt nya liv; att lyssna på min kropp. Mår jag inte bra av en sak, nej då skall jag inte heller göra så. Till en början tänkte jag köra fasta (pulverdiet) i 3 månader men har nu läst på lite och funderar på att förkorta den resan betydligt (kanske till 1 månad, jag får se) för att sedan gå över på detox-mat och sedan GI-mat men då fortfarande bara ekologisk eller kravmärkt mat. Vi har 6 (7?) kokböcker här hemma som alla har antingen detox eller GI-mat. Jag har gått igenom dem alla och skrivit en lista över recept som låter gott och inte allt för krångliga. Gubben min och E skall få påbörja denna kosthållning samtidigt som jag går på pulverdiet. Då har de fått in rätta vanorna innan jag börjar äta = lättare för mig sedan :-) (man får ju inte vara dum ;-) ) Men faktiskt är det ju så att även gubben behöver ta tag i sin vikt och sund mat mår ju ingen dåligt av. E skall få äta den samma fast med lite tillägg. Men hälsosam mat gör ju även gott för barn. Jag har även läst på om pulverdiet VLCD/LCD och studier visar att det knappt finns en märkbar skillnad på resultaten mellan de två, möjligen att LCD inte har lika mycket biverkningar. Alltså kör jag LCD trots att det innehåller fler kcalorier.

Men på tal om att lyssna på min kropp .... det gjorde jag inte på trettondagen då jag begav mig ut på skidfärd (fastedag 3). Jag hade en grym övertro till min otränade kropp och gav mig ut i ca 2 dm nysnö med knöggelis under och inte ett skidspår att följa i sikte. Jag började bli rejält trött efter ca 1,5 km (i ärlighetens namn även innan dess) men jag skulle bara fram till ställe x ... och dit tog jag mig. Men jag skulle ju hem också! Istället för att fortsätta i ospårad terräng vände jag om för att följa mina egna (sladdriga) spår. Eftersom underlaget under snön var som det var blev det svårare och svårare att hålla vristerna och skidorna raka. Ju tröttare jag blev desto svårare. Jag vet inte hur många gånger jag stannade och höll på att ge upp och ringa efter hämtning. Tillslut tog jag en genväg hem och det sista pulsade jag i snön med skidorna på axeln. Väl hemma låg jag bara raklång på golvet. Flera timmar efter var jag tämligen apatisk. Maken var riktigt orolig. Så kontentan: ta inte ut en otränad kropp på fastedag 3 på ett hårt fyspass! Jösses så korkad man kan vara! :-D Har även insett att min icke-träningsperiod har varat i 1,5 år (!) vilket är exakt så länge jag har gått i skolan. Samband? Tidsnöd kan faktiskt påverka hur (om) man tränar! Men nu när jag går på pulver får jag lunchen fri på jobbet och skall då promenera antingen på löpband (har vi i källaren på jobbet) eller ute om vädret tillåter. Jag bara måste komma igång! Och ja, mina ben värker fortfarande från skidturen :-D

E har snart haft jullov i 3 veckor (4 med tanke på sjukdom före jul). Natten mellan fredag och lördag sov han över hon en kompis. Min lille plutt börjar bli stor! Övernattningen gick hur bra som helst ... förutom för hans morsa (jag) som inte alls kunde sova bra då han var borta. Men jag antar att det är en mors öde att alltid oroa sig för sina barn ... ♥

I övrigt då? Äntligen har vi fått skjutdörrarna och garderobsinredningen till sovrummet. Maken håller på att tapetsera om och sedan skall garderoberna upp. Inte likt mig har jag avvaktat med att bestämma gardiner, överkast etc. tills jag ser det färdiga resultatet. Jag har dock börjat snickra på tavlor som skall komma från mina amatörfotografier. Det här är en av dem jag tror det blir: