Lägesuppdatering

Jag får väl ändå säga att det ljusnar en aning även om det är skakigt.

Sedan förra inlägget har far min både kommit hem från sjukhuset, åkt in igen och återigen kommit hem. Det går obönhörligen utför men det är nog bara att acceptera. Han har haft KOL i 12-15 (?) år och är dessutom nu 82 år gammal. Mor & far (det vill säga pappa) har sedan förra sjukhusvistelsen börjat få sjukvård och hemhjälp i hemmet ... tyvärr tär det grymt mycket på min mamma som aldrig kan koppla av i sitt eget hem och dessutom hela tiden får agera pass-upp nattetid. Hon har åldrats 10 år på bara några veckor! Vi har ansökt om äldreboende men just nu utreds om pappa har rätt till det. Va?? Hur gammal och skröplig måste man vara för att få rätt till det?! Och att mamma går under på kuppen är tydligen ingen issue att ta hänsyn till vid utvärderingen! Vad är det här för regler? :-(

Var med min vän på hennes pappas begravning. Sorgligt men vackert. Det ligger så nära nu känner jag. Bara en tidsfråga egentligen (är det ju i och för sig alltid). Insikten om livets skörhet, hur kort det är, så ändligt ...

E har fått byta klass och det går betydligt bättre än innan även om det är väldigt skört. Nu är det bara klassens dag på måndag, städdag på tisdag och sedan avslutning onsdag så har han ett långt sommarlov att "återhämta" sig på. Tyvärr har hans myckna frånvaro orsakat att han inte är godkänd i ett ämne (ett bara vad vi vet hittills) så det innebär plugg över sommarlovet vilket jag vet att han kommer att totalvägra och anse vara världens värsta straff. Jag förstår honom, sommarlovet skall och bör vara ledigt. J-la mobbare!! Det är deras fel! :-[

Och vad gäller skolarbetet. Grupparbetet blev godkänt vilket är skönt. Det innebär att jag har alla obligatoriska saker avklarade och godkända. Kvar är dock två tentor som jag (mycket klokt) beslöt att skita i. Omtentorna är egentligen på tisdag men då är jag ju i Stockholm (enda gången som fungerade och resan är superviktig) och nästa i augusti och då tänker jag inte ta dem!  Om jag gör det så blir det ingen semester och den är jag i desperat behov av. Nåja, antingen tar jag dem så småningom eller inte alls. Jag har beslutat mig för att inte stressa upp mig själv över det eller ställa minsta krav på mig själv. Vem bryr sig (egentligen) om jag saknar officiella poäng så länge jag inte behöver bevis för dem. Jag har varit på samtliga lektioner och tagit till mig nödvändig kunskap enligt mig själv. Nåja, förutom kunskapen om statistiken för beteendevetare kanske? Alla lektioner satt jag med på men enligt läraren skulle man inte klara tentan utan att ha läst boken - och det har jag inte gjort. Men jag har inga intentioner what so ever på att forska och doktorera ... så vem bryr sig?!

Själv lyckades jag äntligen få polletten att trilla ner i min chefs skalle sista dagen innan hon gick på semester. Jag har ju redan före min semester magknip över när jag kommer tillbaka! Min återkomst efter semestern skulle innebära 1 mån egen back-log (så klart) och dessutom att vara back-up för 2 andra som går på semester samtidigt som jag kommer tillbaka (ingen överlämning med andra ord). Så 3 heltidstjänster + en månads back-log ... och inte nog med det flera olika väldigt stora projekt som måste hållas flytande och knuffas framåt under sommaren då go live ligger lägligt tidig höst. Jo, sade jag det att det är jag och en av de andra kollegorna som jag är back-up för som håller i samtliga av dessa projekt utöver ordinarie jobb? Jag pratar inga små interna projekt utan bl a övertagande av annat företags samtliga göromål, produkter och försäljning etc. (att inkorporera ett annat företag i verksamheten med andra ord). Det är bara ett av projekten. Dessutom har jag tidskritiska administrativa uppgifter som måste bli klara under mina 2 första veckor tillbaka (som hör samman med vissa av projekten). Ja, magknip som sagt .... Men äntligen kopplade min chef och trollade på en dag fram en annan back-up för en av personerna (lättaste jobbet men även det som är mest bundet och mest ad-hocigt - kundservice Sverige, Norge, Finland) vilket gör att jag i alla fall kommer att kunna koncenterar mig någorlunda på en uppgift i taget.

Men snart, snart, snart är det semester! Skall bara via Stockholm en vända först och sedan hålla HELA kontoret flytande ons-fre då samtliga åker till UK på sommarkonferens. Men sedan! :-)

Lite mycket nu

och därför mycket glesa inlägg. Den senaste tiden har varit värst. Strax dags för jobbet så därför i punktform:

• Skolarbete 50%
• Arbete + back-up situation = 200%
• Pappa på sjukhus för vilken gång i ordningen vet jag inte. Möte med personalen. Ansökan om hjälp och äldreboende. En mamma som inte orkar vara sköterska mer (hon är ju också gammal)
• Min väns pappa dog i helgen - försöka stötta henne
• Och min egen värsta mardröm som tyvärr är sann: min älskade unge är mobbad. Han går hem från skolan var och varannan dag och har väldigt mycket frånvaro. Han litar inte på någon och känner sig inte trygg i skolan. Process pågår för att i alla fall få byta klass.

Inget glatt hjärta för tillfälligt ...

Dagens insikt

Jag har gått med i en bokcirkel och är nu i tidsnöd så jag såg ingen annan utväg är att gå med i Storytel På så sätt kan jag "läsa" när jag egentligen inte kan läsa. Boken som skall läsas är Blå Koral. Jag var inte riktigt förberedd på storyn. Utan att ens nämna vad den handlar om kan jag i alla fall konstatera att mitt i lyssningen av boken slog mig insikten om mig själv ...

Jag är inte färdig med insikten då den är helt ny. Jag måste fundera lite, meditera kanske. Men vad som slog mig är att jag gärna är en stöttepelare då någon mår dåligt. När någon mår dåligt vågar jag ta plats och jag tror faktiskt att jag kan hjälpa genom att finnas. Däremot är jag helt tvärt om när någon mår jätte bra. Då drar jag mig undan och känner att jag inte har någonting alls att bidra med. Ett "grattis" får jag så klart fram, eller "vad härligt". Sedan är det stopp. Sedan känner jag mig överflödig.

Talesättet att "medgång ger vänner, motgång prövar dem", kan man vända på det?

Är jag missunnsam? Jag tror inte det ...? Avundsjuk? Nej, jag tror inte det heller. Nu när jag sitter och skriver och funderar så ... kan det vara mitt sätt att försöka bli omtyckt, att få vänner? Så kan det vara. Jag har för lite att komma med i övrigt, att vara stöttepelare är vad jag alltid varit, min roll. Bra att prata med. I framgången blir jag bortglömd ... eller så drar jag mig tillbaka?

Mja, det tåls att fundera på. Här finns nog en hel hoper knutar att ta tag i.

Medial?

Idag har jag varit på Hälsa & Livsstilsmässa. Jag var där även förra året då jag blev spådd med Tarotkort, blev chakra fotograferad mm. Chakra avläsningen var spot on och tarotläsningen gav jag inte mycket för - då. Det visade sig lite senare att även den var spot on (även om jag under tillfället inte alls höll med men hon som spådde envisades med att det var så det var).

I år ville jag veta om mitt tidigare liv. "Mediet" berättade att det hon oftast fångar upp är det som mest har anknytning till min nuvarande liv. Det absolut första som kom till henne var en enorm huvudvärk och även en väldig hetta. Hon såg mig i mitten av 1500-talet (tror hon sade 1556 / 1565... kommer inte riktigt ihåg). Hon berättade att jag bott inne i skogen i Skottland eller England, haft många barn och haft en man som aldrig var hemma. Jag hade haft väldigt mycket ansvar. Skogen och dess fukt där jag bodde hade gjort mig sjuk och därav huvudvärken. Hon kunde även uppfatta att jag ev. hade mediala förmågor av något slag och därför antagligen blivit bränd på bål som häxa (därav hettan).

Sammankopplingen med nuet var främst min migrän, att jag mår mycket bättre där det är ljust och öppet (jag skall inte bo eller vara i skogen) och att jag troligtvis skulle må bra av att åka tillbaka till England/Skottland .... jag har alltid velat åka till Skottska högländerna! Kanske är detta förklaringen till det? Hon trodde även att jag i mitt nuvarande liv har lätt för det mediala och är en öppen kanal.

Nästa sak jag gjorde var att få mina egna droppar, droppar som skulle göras speciellt för mig och mina behov. Min kompis gjorde det först och pendeln gav svar på blandningen. Hon fick väl ungefär 5-6 olika droppar som blandning. När det var min tur sade tanten att "det börjar klia i hårbotten bara jag börjar tänka på dig". Sedan blundade hon en stund för att känna in för att kunna pendla fram vad jag skulle ha i mina droppar ... och säger att hon nästan höll på att trilla omkull av energierna. Hon började pendla och säger sedan; nej du skall enbart ha den här, inget mer. Hon åsyftade en färdig blandning för andlighet. Hon frågade pendeln igen för säkerhetsskull men nej, det vara bara det jag skulle ha. Hon fortsatte då för att få bekräftat hur mycket rätt det var ... och pendeln hamnade utanför pappret (=mer än helt säkert). Hon bara skakade på huvudet och gav mig sedan tips på hur jag kunde lära mig att stänga av och sätta på min öppenhet och att jag borde arbeta med någonting sådant här.

 

(bild tagen från http://www.harmoni-h.se/chakra)

Underbar lång sommar

Ja, det är vad jag har att skylla bloggfrånvaron på. Tänk att ha fått njuta så länge som jag har gjort! I år har jag verkligen njutit. Jag har haft en helt fantastisk sommar som startade redan i april och förhoppningsvis håller på en stund till.

Sommaren började med mitt påsklov jag skrev om i inlägget tidigare. April, maj, juni, juli, augusti ... 5 månaders njutning än så länge. Efter detta så tror jag faktiskt att jag kan klara att njuta av både höst och vinter. Jag har så mycket att hämta kraft ur från denna sommaren. Blir hösten och vintern dessutom fina så ... skall mitt njutningsår fortsätta!

Påsklov men sol, sol, sol & värme i kombination med, tja, kreativitet. Sandpappra, spika, måla. I kreativitetens tecken fortsatte även sommaren då jag istället för (eller snarare också) att fotografera målade en bild för varje dag. Istället för ett fotoalbum över sommaren 2013 har jag alltså ett teckningsalbum.

Sommaren har även gått i musikens tecken. Jag provade på att öppna upp för Håkan Hellström. Tidigare ingen favorit men nu står han högt i kurs. En vacker försommarkväll i juni stod jag på Slottskogsvallen och njöt. Självklart har jag även varit och sett filmen "Känn ingen sorg". Mina tankar om Håkan få ett eget inlägg. En annan musikalisk upplevelse var allsång på Björkö. Att släppa på konventionerna och bara vara, låta sig haka på "töntigheten" - härligt! Det var en mycket trevlig kväll. I juli var det dags för Ullevi och Robbie Williams. Han är en sann entertainer och denna julikväll var, liksom alla andra kvällar denna sommar, solig och varm. Upplevelsen blir då så mycket mer. I augusti (helgen som var) var höjdpunkten; Mundekulla musikfestival. Mundekullafestivalen förtjänar verkligen ett eget inlägg! *varm om hjärtat*

Lite "kultur" har jag hunnit med också. Kusinsonen spelade upp "Det simmar en fisk i mitt huvud" på Folkteatern. Det var underbart att lyssna på ungdomarna och deras tankar. Det var befriande att stiga ur sin egen bubbla ett tag och kliva in i en annan värld. Stolt moster var jag efter det! :-) Nästa teater var utomhus på Gunnebo; "Charmören från Långedrag". Det är tredje året i rad vi är där, jag, make, E och min mamma. Det har blivit min mammas morsdagspresent de senaste åren.

I övrigt i sommar då? Jo vi styrde kosan mot Öland där vi bodde på Alvargården. Även denna resa måste nog ha ett eget inlägg senare. Vidare via glasblåsning till Varberg där vi bodde på Varbergskurort. Veckan efter hade vi kusinerna från Sundsvall som inneboende och åkte hit och dit för att kika på fotboll - Ghotia Cup. För första gången så var vi även på invigningen. Som Göteborgare försöker man annars normalt undvika stan vid den här tiden. Det skall jag inte göra nästa år! Mitt i Ghotia Cup veckan lyckades vi även tränga in ett SPA besök - även E! :-) SPA-besöket var på Arken SPA *njutning*

Till denna sommar kan jag även lägga till, sol, hav, sjö, bad, båt, grill ... men 0 blogg! :-D

Oj, oj!

Har jag inte skrivit sedan april!!??

Nähe, då får jag väl göra det snart helt enkelt!

Ken Ring

Jo jag hade väl hört talas om någon rappare (hiphop?) vid namn Ken redan tidigare. Men rap ... nej det är inte min grej. Jag gillar inte musiken och hänger inte med i texterna ens när jag försöker. Men nu på morgonen fick jag en uppenbarelse genom TV-rutan i form av Ken Ring. Jag slog på TVn när han rappade och texten hoppade rakt in i hjärtat. Nästa låt han sjöng var lika dan - in i hjärtat. Inga problem alls att höra vad som sades. Dessutom verkar han ha ett mycket varmt & generöst hjärta, det framkom av intervjun efteråt. Ken Ring, du har numera ett nytt fan!