onsdag 30 mars 2011

Tror jag måste skriva det här

... så att jag kan se det skriftligen om jag skulle tappa modet:

Efter beviljat banklån (2 maj är det sagt) så säger jag upp mig!! Jag får ta de 3 månader av karens tills A-kassan kan komma som räddning. Min hälsa och mitt välmående är faktiskt värt mer än pengar! Det blir jobbigt men det bör gå. Jag tror dessutom att det är lättare att få jobb som arbetslös idag. Jag har flera gånger blivit ratad av det enkla faktum att jag har 2 månaders uppsägningstid. De flesta vill ha någon omgående. Och inte tusan tänker jag stanna på ett jobb där jag mår dåligt som dessutom är en stor anledning till varför jag inte får något annat jobb!

Igår var jag på intervju ... idag ringde en annan och hade en liten telefonintervju med mig. Man kan ju hoppas att något av dem ger resultat. Den igår var en allmän intervju (rekryteringsfirma) som ville att jag skulle komma dit trots att det jobb jag sökte inte var aktuellt just på grund av min uppsägningstid. De kommer att använda mig i direktmarknadsföring mot passande bolag. Det borde ge resultat kan man tycka (hoppas).

Lagen säger ...

att semester innebär att den anställde är helt ledig och inte har något arbetsrelaterat ansvar. Man behöver inte vara anträffbar eller tillgänglig på något sätt. Skall man vara tillgänglig är det beredskapstjänst och räknas inte som semester. Det är arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet så att företaget inte bryter mot semesterlagen. Även den som har förhandlat bort rätt till ersättning för övertid och beredskap har rätt att vara helt ledig på semestern.

SKÖNT säger jag då. Det var ju väldigt tydligt. Min underbara fürer till chef kan alltså inte enligt lag begära det han begär. Tyvärr är det så att han med största sannolikhet skulle köra med vedergällning i form av att inte godkänna önskade semestrar utan bara peka med hela handen och säga vart de skall ligga. Har pratat med kollegorna om detta och de är av samma åsikt. Tyvärr fungerar det så här ...

Ovan info fick jag från personalavdelningen som även upplyste mig om att eftersom jag påtalat min situation för min chef så har han helt gått emot arbetsmiljölagen med sin kommentar om att stress och att vara nära väggen inte skulle vara någon anledning till att inte vara tillgänglig på semestern. Han gör mycket rätt min chef ... *ironi*

tisdag 29 mars 2011

Ditt & datt men mest neggo

Tröttheten kvarstår men jag försöker hantera den. Jag gör det lilla jag kan. Jag försöker planera långa dagar istället för flera halvlånga dagar. Jag tror att jag klarar att hantera det bättre än att "smådutta". Jag försöker lägga mig tidigt (jag lägger mig så tidigt det går) men nu har sömnlösheten slått till mer än vanligt också. Jag kan inte längre släppa tankarna utan allt bara surrar vidare. Jag försöker hantera det med hjälp av diverse andningsövningar. Igår tog jag även en 20 min lång vilopaus på jobbet på eftermiddagen - för att kunna klara att stå på benen (sitta) genom 2 adeptsamtal.

Adept nr 1 gick bra tycker jag men tiden flög iväg och jag hann inte allt jag hade tänkt mig. Det var tredje samtalet så jag har fått lite kläm på vad det är för en person jag har att göra med. Adept nr 2 var det första samtalet med. Hade ingen aning om vad jag hade att förvänta och tur är väl det. Det kommer bli en stor utmaning och är helt klart ett gränsfall för vad en coach kan ta - även en med gedigen erfarenhet (om denna innehar en viss form av etik). Adept nr 2 var den som höll hjärnan igångsatt hela natten.

Idag har vi haft möte om semesterplanering. Jag fattar (de flesta med några hjärnceller fattar) att man måste kompromissa och att man kanske i nödfall måste kunna svara på en back-up's fråga även under semestern. Det jag har svårt att ta är min chefs sätt ... oväntat eller? Följande uttalande kom skuttande ur chefens mun:

- Ingen kan komma och påstå eller skylla på stress och nära att gå in i väggen som orsak att inte finnas tillgänglig för sina kollegor under semestern
- Jag har flera gånger bara tagit 3 veckor semester på sommaren så jag ser ingen anledning varför inte ni också kunde bara ha 3 veckor
- Jag ser att du har satt några dagar veckan innan också som önskemål, är det för att maskera en lång semester eller?
- Om företaget säger si och så så är det bara för er att hoppa och skutta

Sedan pratar han om att vi skall kompromissa och jag försökte allt vad jag orkade men kom fram till att det hjälper inte ett j-la skit om ingen annan också flyttar på semestern. Enbart min flytt löser ingenting. Han gjorde inte en tillstymmelse till försök att själv vara med på en kompromiss ... En annan underbar begäran han kom med vad att vi skall ta med datorn vart än vi är på semestern "för nog får den plats någonstans i bilen". Det skulle ju för f-n kännas som en jobb-fotboja! Tydligen får man aldrig vara på riktig semester :-(

Är det någon som kan tänka sig att byta chef med mig? SNÄLLA!

fredag 25 mars 2011

Trött

Än har jag inte trillat av pinn men jag kan inte påstå att den akuta tröttheten har gått över. Jo, hjärnan fungerar lite men den går på tomgång och är trög. Kvällar "finns inte" och ligger någonting extra på schemat så känns det som jag skall börja grina. Efter en kväll i skolan t ex är jag knappt funktionsduglig, än mindre en bra förare av bil. Livsfarligt rent ut sagt - men jag har tagit mig hem alla dagar. Idag känner jag verkligen att det är fredag. Jag vaknade nästintill lika trött som när jag igår stupade i säng kl 21.
I helgen har jag bara en trevlig fika inplanerad och den hoppas jag ger mig mer energi än vad det tar genom att vara en inplanerad aktivitet. På kvällen är jag och E ensamma hemma och eftersom det är Earth Hour så har jag ett bra "gå-att-lägga-oss-argument" då min lille herre hemma är mycket mån om att vara miljövänlig och ekologisk på alla sätt han kan. Med andra ord kommer jag att få oss båda i säng före kl 20.30.
Sedan gäller det att ladda batterierna allt vad jag kan på söndagen (+ förbereda inför måndagen) då jag på måndag dels skall till banken och förhandla lite räntor, dels jobba och sedan har jag 2 adepter efter varandra på kvällen. Sluttid ca 21. Jag bävar för min status under samtalen. Jag vill ju vara alert och inte sitta där helt frånvarande ...

torsdag 17 mars 2011

Shit också

jag känner mig lika konstig idag. Skakiga armar & ben och en hjärna som känns.
Mot bättre vetande åker jag till jobbet så får jag se hur det går.
Kanske kan det ändå fungera?

onsdag 16 mars 2011

Total blockering

Fy, nu känns det otäckt. Att skriva här är ungefär det jag klarar av men det är knappt. Jag kan fysiskt känna hur hjärnan har låst in sig och vägrar svara på tilltal. Denna totala oförmåga att bilda vettiga tankar. Ännu svårare att lösa någon form av problem. Hjärnan känns - den känns fysiskt. Och känslan är att det är en stor, tung klump.

Orsak: stress

Så länge jobbet har fungerat hyfsat så har det fungerat med att även gå i skolan. Nu ligger jag väldigt efter på jobbet och skolan kräver mer och mer tid som jag inte har. Idag ca kl 15.30 låste sig hjärnan för jobb och jag lyckas inte göra ett endaste dugg på jobbet. Ingenting. Nada. Hjärnan funkar inte.

Jag hoppas att detta är tillfälligt och att allt är som vanligt efter en natts sömn ...

måndag 14 mars 2011

Äkta *KATTFRÄÄÄÄS*

Ett sådant här inlägg borde jag inte skriva men jag måste pysa över någonstans.

Få människor kan få mig så förbannad som min chef! Dj-la paragrafryttare in absurdum! En riktig mansgris är han också! Han behandlar mig och mina manliga kollegor olika. Han är inne och petar i allt in i minsta detalj (jag pratar kommatecken-nivå). Han säger gör si eller så och så gör man så. Då säger han att han menade si, gör om. Han säger utforma det som du vill. Jag utformar det som jag vill. Han säger nej så vill jag inte ha det, jag vill att det skall se ut x, y, z, Gör om! Han säger att X vill ha detta. Jag säger då att jag behöver viss information från X. Svaret jag får, nej du får inte fråga X du får ta reda på det på annat sätt. Han gör blanketter, mallar, instruktioner, dokumentationer som alla länkar till andra blanketter, mallar, instruktioner och dokumentationer som i sin tur länkar till andra .... Idag sade jag till att jag nu var helt lost bland alla blanketter, mallar, instruktioner och dokumentationer och skulle behöva en genomgång. Svaret: läs handboken!

GRRRRRRRRRR!! !¤%£$#!!

********************************************************
En liten uppdatering:
Jag har ju grymt svårt att hålla käften så jag svarade tillslut tillbaka i alla fall:

"Så nu har jag andats många gånger innan jag svarar ... och egentligen borde jag nog inte svara men gör det i alla fall då jag vill att du skall veta min reaktion.
Ibland är du lite väl bufflig och fyrkantig - den här gången fick du mig verkligen att se rött då ditt svar känns som en ren förolämpning. Jag är läskunnig. Och bara för att allt är klart i ditt huvud (du som har utformat all dokumentation) så innebär det inte att det är klart i mitt. Du skickar mail på mail med länkar (som dessutom ibland inte fungerar kan jag tillägga) och instruktioner om vad du vill att vi skall fylla i och hålla uppdaterat. Mig har du tappat på vägen någonstans och jag skrev då och bad om hjälp.
Jag fattar att du har mycket att göra men skriv då det istället!"
 
Sedan blev jag inkallad på hans rum ... Får väl se hur det hela kommer att arta sig i framtiden.

lördag 12 mars 2011

Framtidsfunderingar

Det finns många 'om' ...
Men om jag inte bryr mig om det så skulle jag vilja starta eget. Fixa till en liten lokal som jag kanske kan dela med någon annan från skolan. Börja i liten skala och kanske ta emot adepter 1 dag/v + kvällar och ev. helger samtidigt som jag fortsätter att jobba. Jag ser framför mig hur lokalen ser ut. Jag kan känna den underbara känslan av att ha någonting eget och göra någonting jag känner är både givande, stimulerande, engagerande och lite läskigt. Spännande och hoppgivande.
De där 'om:en' borde inte vara så stora (?) Det största 'om:et' är väl om nuvarande arbetsgivare skulle gå med på att jag går ner till 75-80%. Nästa 'om' är att få tag på en billig lokal. Sedan är det 'om' jag vågar. Men om de två första 'om:en' löser sig så är det klart att jag vågar! Jag har ju absolut ingenting att förlora på det.
Sedan ser jag i en framtid hur det hela börjar bära sig. Jag fortsätter min utbildning till organisationskonsult och kan sedan kombinera coaching-adepter med att ta konsultuppdrag på företag. Tänk att kunna planera sin egen dag!
Så här skall det bli!

onsdag 9 mars 2011

Blir man glad eller blir man glad?

Igår var jag hos frissan för lite tillhyfsning. Jag har gått till samma frissa i ... mååånga år och följt henne från ställe till ställe där hon har jobbat. Vi är jämngamla och har en son var som är födda med bara 1 månads mellanrum. Vi har aldrig träffats privat men har alltid trevligt när jag kommer dit. Alla humör är tillåtna på oss bägge. Igår när jag var klar och skulle gå så bad hon mig vänta en liten stund så gick hon in bakom kulisserna och kom tillbaka med en stor bukett med blommor! Den hade hon köpt till  mig som grattis på födelsedagen i förskott (fyller jämt om några veckor). Det var så oväntat men så omtänksamt. Superglad och varm i hjärtat blev jag :-)

söndag 6 mars 2011

Örhängen från LouLou

Jag kan ju inte motstå att få ett par pärlörhängen gratis från Lou Lou !

Har du en blogg kan du också få ett par – helt utan kostnad! Allt du behöver göra är att skriva ett inlägg på din blogg där du länkar till Lou Lous webshop + sätter in en bild från något smycket du fastnar lite extra för. Gå även in på Lou Lous FaceBook sida och gilla. Maila ditt blogginlägg till info@loulou.se och skriv vilken färg du helst skulle vilja ha (vit eller svart). Ange "Kampanj Blogg" i ämnesfältet. Erbjudandet gäller fram t.om. den 20 mars och en gång per bloggare.

Här är ett par örhängen jag fastnade för (bl a - där finns mycket bling-bling i min smak!)

lördag 5 mars 2011

Nu är det över!

... och jag överlevde! Jag har nog sällan varit så grymt nervös som inför detta första coachingsamtal (som jag själv håller i). Jag bokade in ett samtal några veckor tidigare än jag hade tänkt mig och antagligen var det nog lika bra det. Visst, jag fick sitta och råplugga och "skriva uppsatser" på väldigt kort tid då jag genom att boka in en session redan nu tog bort min inplanerade planering. Vissa nätter har jag inte sovit alls (tur att det inte hann bli så många nätter mellan bokat samtal och själva samtalet) av ren nervositet. Skallen har bara snurrat. Jag har även fått jobba med mig själv (nyttigt) och ta ner mig själv på jorden och få nervositeten i rimlig proportion till vad det är jag skall göra.

Idag kl 12 började samtalet. Jag satt några timmar på fömiddagen och förberedde det sista ... så gott det nu går när man inte har en aning innan vad det är för människa man skall träffa eller vad den har på agendan. Sedan åkte jag in så jag var på plats ca 45 min före 12. Det visade sig vara ett smart drag då jag var helt ensam på skolan. Jag tog fram glas och tillbringare med vatten, fixade i ordning bland papper och pennor, läste igenom mina grejer högt för mig själv och tog det allmänt lugnt. Eftersom jag var helt själv brassade jag på musiken ganska högt och bara njöt - faktiskt! Ca 10 i 12 gick jag ut för att möta upp och vänta på min adept. Det var en skön stund i äkta värmande vårsol! Vad är bättre för välbefinnandet än värmande vårsol i mars? Min adept kom och jag gjorde min lilla presentation. Det visade sig att adepten var mycket lättpratad. Så till nästa gång tror jag inte ens att jag kommer att vara nervös alls :-)

tisdag 1 mars 2011

Andas!!

Andas in ....
Andas ut ...
Andas med magen!
Lugnt och fint ...

NERVÖS! Dj-lar i min låda vad nervös jag är nu! Jag har bokat in mitt första coachingsamtal som jag skall hålla - redan på lördag!! Jag hade ju tänkt ägna helgen åt att förbereda en presentation som kan hållas vid första samtalet samt sammanställa en pärm men kategoriserad information som jag skulle plugga in FÖRE mitt första samtal.

Andas, inte hyperventilera!