Korta stunder av självkännedom

Nu har det hänt igen. Jag har blivit kallad till jobbintervju för ett jobb som, när jag läser om annonsen, jag inte kan begripa varför jag sökte. Jag kan ännu mindre begripa varför jag blir kallad till intervju. Men det tycks vara så jag får mina jobb. Jag börjar se ett mönster. Så vad kan jag dra för slutsats av det? Att jag inte alls känner mig själv? Att jag bara har små korta stunder av klarhet i vad jag har för kvaliteter och förmågor? Tydligen kan andra utläsa dem från mitt CV (mellan raderna?) och någon gång ibland tydligen jag själv också eftersom jag skickar in ansökan. Så min vana trogen skall jag ta mig till intervjun för jobbet jag inte passar (enligt mig själv just nu i alla fall) och se om jag kan få bättre klarhet i det på plats.

Det är vid sådana här tillfällen jag saknar HumaNova & min terapeut! Får se om jag orkar nysta själv i varför det här upprepar sig. Jag kommer ju nämligen aldrig på intervju till de jobb jag anser mig passa till som hand i handsken!