Tacksamhet borde jag känna betydligt oftare än jag gör. Jag har så mycket att vara tacksam för! Bostad, familj, barn, husdjur, hälsa - det är väl det som räknas? Allt annat spelar mindre roll. Man skall ju inte jämföra sig med andra men jag kan ju inte låta bli. Visst finns de många som har 'mer' än jag .... men mår de bättre för det? Skulle inte tro det. Jag har haft det lätt i livet. Jag är lyckligt lottad. Jag borde reflektera över det oftare och känna tacksamhet och vördnad inför det. Det är inte en självklarhet. Man vet aldrig vad livet tar för vändning eller när det tar slut. Att värdesätta det man har och leva livet varje minut borde vara en självklarhet. Jag (alla) borde värdesätta alla guldkorn livet bjuder på. Fokus på det vackra för att orka ta i tu med det som är jobbigare. Hämta kraft från alla de unika källor av energi som finns. Kärlek och omtanke tenderar att öka ju mer man använder och visar det. Kärlek och omtanke gentemot andra - men först gentemot sig själv! Om jag är grundad i mig själv kan jag ge andra så mycket mer - och då kommer än mer tillbaka till mig igen. En god cirkel vi alla bör värna om.
Ja att känna tacksamhet är viktigt, och alldeles särskilt om något är jobbigt. I det jobbiga kan man vara tacksam över vänner som stöttar och ger av sin tid för att lyssna. Så tack. :-)Kram Kaiza
SvaraRadera